jessicaherrstrom

Lusten att blogga har den senaste tiden inte velat infinna sig.
Kanske har jag helt enkelt inte behövt det.
Att skriva har förr fungerat som ett sätt att sätta ord på alla tankar, att få bearbeta saker som hänt, att få dela med mig utan att behöva prata om det.
Den senaste tiden har jag inte haft något direkt att bearbeta, jag har inte haft nåt behov av att dela med mig av det som har hänt och jag har inte heller behövt anstränga mig för att sätta ord på mina tankar då jag faktiskt hela tiden har känt att jag har haft fullständig kontroll.

Livet flyger förbi i en rasande fart, mycket har hunnit hända sen sist jag plitade ner några rader här.
Jag har sagt upp min lägenhet - blivit sambo.

Benjamin är just nu inne i en extrem trotsperiod.
Och trots att jag älskar honom oändligt mycket blir jag så frustrerad emellanåt.
Och dom stunderna hjälper det inte att bara räkna till tio utan då blir det nog närmre 100.
Att stå emot hans trots tar på krafterna och när han väl somnat om kvällarna dröjer det inte länge förrän jag också stupar i säng.
Förmodligen tycker sambon min att jag just nu är ett väldigt trist sällskap då det finns kvällar jag somnar tillsammans med benjamin och sen sover hela natten utan att märka av att han kommer in och lägger sig.

Mycket mer har hänt den senaste tiden, saker jag väljer att inte dela med mig av här.
Men även saker jag kanske väljer att dela med mig av i framtiden, när tiden är mogen.