Vi tänker på dig...

Somnade en timme innan det var dags att gå upp.
Ryggen värker värre än nånsin och jag börjar undra hur jag ska kunna jobba fyra veckor framöver.
Men det är väl så att vill man så kan man. Eller?!

Gårdagen resulterade i ett väldigt tråkigt och hårt besked.
En av de mest fantastiska och underbara människorna har råkat ut för nåt tragiskt.
Hon är inte bara lärare utan också en enastående förebild och vän.
Men framförallt så är hon en fantastisk mamma och för barnens skull måste hon klara detta.
Jag ber för hennes och barnens skull att hon kämpar sig ur detta och att hon vaknar upp snart!
Vi tänker på dig!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0