jessicaherrstrom

Ibland når man en punkt när man inte längre sväljer mer skit.
När man måste få stå upp för vad man tycker och tänker, när man måste få försvara sig.
Dock anser jag inte att jag har särskilt mycket att försvara, jag anser inte att jag gjort något fel.
Jag har valt att hålla honom och mig utanför bloggen, att nämna oss så lite som möjligt.
Jag har valt att ta hänsyn till dom, att inte nämna henne eller barnen.
Detta av respekt, för alla inblandade.
Men nu är det nog!
Nu är det min tur att säga min mening i det hela, att få ge min version i detta.

Jag träffade Lars efter att dom bestämt sig för att gå skiljda vägar, dock bodde dom fortfarande tillsammans.
Om dom fortfarande hade levt ihop som ett gift par hade jag aldrig gett mig in i detta.
Jag föll som en fura och jag insåg snart att detta var den man jag ville leva mitt liv med.
Och trots en del motgångar är det fortfarande han och jag.

Hon skriver i sin blogg hur illa omtyckt jag är.
Och fine, det är något jag får ta.
Jag förstår henne delvis, jag hade förmodligen reagerat likadant om jag blivit ersatt av en 20år yngre tjej.
Men sånt är livet, man får lära sig leva med det.
Hon skriver också att vi inte tar hänsyn till barnen, att de far illa av detta.
Vi har från första stund satt barnen i första hand, så mycket att vi varit nära på att kasta in handduken två ggr.
Men tyvärr rår man inte för sina känslor!

Dock skriver hon i sin blogg att hon träffat någon, hon beskriver sin enorma kärlek till denna sk riddare.
Då är min fråga varför det är tillåtet för henne att gå vidare och träffa någon ny men inte för honom?
Är det bara pga ålderskillnaden mellan Lars och mig?
Är det verkligen av den enkla anledningen att jag är 20år yngre än honom?
I så fall kanske hon och säkeligen flera andra borde tänka om?
Vi lever i 2009, det är dags att sluta vara så jäkla trångsynta!

Hon anser också att jag i min blogg har angripit henne och hoppat på henne.
Hon anser att jag anklagat henne för att skada sina barn, något jag verkligen inte gjort.
Däremot svarade jag på en kommentar från henne och skrev då att jag personligen aldrig hade kunnat bråka så inför Benjamin då jag anser att det är något han inte ska behöva lyssna på, oavsett ålder.

Hon beskriver Lars som gubbsjuk och äcklig, se dig omkring och inse att det finns fler som lever med den ålderskillnaden vi gör.
Hon baktalar och smutskastar, hur kan man välja att skriva alla dessa saker om en person som man älskat och levt med i så många år?
Hur kan man tycka sig ha slösat bort 26år av sitt liv, när man under de åren har fått tre underbara och fina barn?
Hur kan man namnge den människan man älskat med alla dessa namn?
Är avståndet mellan kärlek och hat verkligen så litet?

Jag säger inte att hon är en dålig mamma, för det anser jag inte.
Jag vet att hon älskar sina barn.
Och jag säger verkligen inte att hon är en dålig människa, för det är inte upp till mej att avgöra.
Men ibland måste man helt enkelt se till att behärska sig lite, man måste välja vilka strider man ska utkämpa, när man ska uttala sig och  när det helt enkelt är smartast att hålla käften.

Jag har sagt innan att jag inte tänker bråka med henne, detta av respekt för barnen.
Men nu är gränsen nådd och jag var tvungen att få uttala mig och får säga mitt.